Vad är väl en bal på slottet?

...men jag har behövt joxa med jobbsaker en stund på morgonen.

Men solen skiner, vår lilla bäck har drabbats av vårflod storlek stor och jag tror att det är dags att göra något.

Det är ju vårlikt ute.

Hur mycket har jag inte fått gjort idag!?!

Det har gått undan, med både det ena och det andra och däremellan har Anticimex varit hit med "Industrial Strength" musgift, jag har gräddat pannkakor till sportlovslediga och sedan jagat katten som lyckades fånga en rejält groggy mus. Det lär väl inte vara så farligt för katter att få i sig en förgiftad mus, men kan jag förhindra det så gör jag det.

Torsdag och fredag är både jag och maken hemma och jag ser fram mot att göra något, vad som helst, med ungarna. Om de är vakna vill säga.

Det är så skönt att inte behöva stiga upp kl 5 och göra sig klar för att åka till jobbet. Även om jag just inte sov så mycket längre.

Jag har en hel del att göra men med tonåringar som sover och tyst i huset så lär jag vara mer effektiv än på jobbet skulle jag tro.

Trots viss pirrighet ( och därmed risk för stressätning) avstod jag semlan på kvällseventet. Min och de andra tre presentationerna funkade utmärkt ihop, helt oplanerat. Sånt är kul, speciellt när det rör sig om "konkurrenter"... Jag åt mellanmål på förmiddagen och behärskad lunch ute med en av favoritkollegorna. Hon och jag började våra anställningar samma dag och har så många åsikter och erfarenheter gemensamt. Vi drack lunchkaffet på Cafe Elias i Drottninggatebacken, de har visst fått någon utmärkelse för bästa kaffe i stan. Nu ska jag "bara" överleva matmässigt resten av kvällen hemma, i morgon blir det jobb hemifrån, skönt.

Återigen var det något som väckte mig vid 4-tiden och allt möjligt började mala runt i mitt huvud; katten som inte kom in igår kväll (inne nu), vad jag ska säga på eventet i kväll, verkstadsräkning på bilen på 18000 kr (avancerad service med kamremsbyte och bromsar och vad det nu var), Anticimex som ska komma i morgon och (förhoppningsvis) komma tillrätta med mössen som gillar att bo i vårt hus, uppsägning av gymmedlemskapet....

Det maler runt som sagt.

Imorgon jobbar jag hemifrån och jag tar ledigt tor-fre, ungarna har sportlov. Tyvärr känns inte ett par dagars ledighet som att det räcker, nästa vecka är fullspäckad med konferens som jag bara är med på dag 1 för sedan åker jag till Wien för jobbet. Jätteroligt men just nu har jag litet svårt att vara förväntansfull.

Om jag inte misstar mig så är det Fettisdagen i morgon.

-Är det värt att ta en semla eller inte?

Jag ska prata en kortis på ett event i morgon och jag tror de sa att de bjuder på semlor.

Matbutikssemlor är då rakt inte värt det.

Kan man bli sockerbakis? Jag har överdoserat både kolhydrater och rent socker den här helgen och känner mig som överkörd av tåget. Låt vara att jag såg Dirty Dancing igår kväll och släckte 23.30 och väcktes av något strax före 4.30, men jag känner mig helt tömd på ork. Eller så är det avsaknaden av träning och frisk luft som påverkar också. Ja,ja, det blir väl slut på måndag även denna veckan.

På fredag kommer en kvinna med egen städfirma hit och "provstädar", mao prata vilka behov vi har, hur lång tid det tar och sedan kostnadsförslag på det.

Jag skulle behöva få hit badrums- och köksrenoverare också för offert. Inte så att vi klarar att genomföra båda rummen samtidigt, men det vore bra att veta mellan tummen och pekfingret var vi kan tänkas landa.

Matkasse är inget för oss, alldeles för många åsikter om mat för att låta någon annan sätta samman veckomenyn, men det hade varit smidigt.

Lunchträning. Jag tror det är det enda realistiska för att det ska bli av.

På detta vis har jag tänkt under kvällskvisten.

Kanske är det fler än en polett som har trillat ner. Kanske är det plötsliga insikter av ohållbarheten i vår situation med jobb och daglig långpendling och ett stort hus med stor trädgård som inte får sitt. Och så barnen och det vardagliga på det. Inget nytt men det är ibland svårt att ta sig en realistisk titt på saker och ting.

Som maken sa i morse:

-Köpet av det här huset innehöll inte 3-4 timmars pendling varje dag.

Men, det är inte som att vi står redo att genomföra någon plötslig förändring, men yngsta barnet går ut gymnasiet om dryga två år och två år är inte så lång tid om man vill få ett hus med "behov" i säljbart skick. Jag älskar vårt hem men det betyder inte att det inte kommer att finnas nya hem att älska.

 

Något har fått mig helt ur spår och innan jag blir på det klara med vad det är lär jag inte komma till rätta med det heller. Jag tänker inte berätta vad jag gjorde med det som är på bilden, men kanske kan ni gissa och det är ett illavarslande tecken. Det har gått två år sedan jag betedde mig så här och när jag tog tag i sömn och började säga nej så började jag sakteliga hitta rätt. Jag vet ju vad jag behöver, men det är något utöver det vanliga som har triggat hur jag mår och hur jag beter mig.

 

Litet navelskådning eller långpromenader skulle behövas.

En tretimmars sittning hos frissan följdes av en timmelång liggning på skönhetssalong. Lunch på favorithaket och sedan litet shopping; klänning från Indiska och ett halsband från Edblads som föreställde mig. Efter det mötte jag upp dottern som skulle på makeup-konsultation på Make Up Store och hon köpte på sig en hel del nytt (jag älskar makeup men är tyvärr allergisk mot det mesta). Vi avslutade med en tvåtimmar provning av balklänningar och med en dotter som har figur som en grekisk gudinna så var det inget annat än en fröjd att se den ena klänningen vackrare än den andra på henne.

Äldsta sonen är hemkommen och middagen är äten och nu är det helg!

Tack alla ni för alla bra kommentarer och förslag!

När jag vaknade för en stund sen till en ledig dag, så for alla era kommentarer genom mitt huvud!

Visst tusan kom tröttheten i kapp mig under veckan på jobbet, precis som Pernilla påpekade. Jag har ju farit som ett skållat troll sen efter nyår, knappt en helg ledigt och helgen som gick var jag ju sjuk!

Visst tusan borde jag kunna få till någon träning på lunchtid under veckorna! Jag var fullt medveten om risken med att inte kunna utnyttja ett gym på hemmaplan när jag tecknade medlemskapet, jag borde ha insett att det inte går för länge sedan. Jag har hyfsat fria arbetstider, jag får fundera på något lösning närmare jobbet. Mitt gym fryser kortet bara mot läkarintyg och de har inte klippkort. Tack Pernilla, Elin, Hovika och Suzan!

Tack Helen för dina uppmuntrande ord om att jag ser ändå ut att kämpa efter de förutsättningar som jag ges!

Tack Meta för att du påpekar att det är en kamp men vad skulle hända om vi slutade kämpa, hur tröstlöst det än verkar stundtals!

Det är bra med bloggvänner! De vet ofta mer om en ur visst perspektiv än ens irl-vänner.

Vi var inte många på plattan men vi lyckades bilda siffrorna 15:51.

Efter klockan 15:51 jobbar kvinnor "gratis", de tjänar i genomsnitt 14 % mindre än män.

Här kan ni läsa vad fackförbundet Unionen skrev om detta.

Jag är den bakre ljusgröna i andra femmans "böj".

Fjärde dagen på raken som jag är på jobbet, inga resor, inga möten, bara skrivbordstid. Och det konstiga är att jag är tröttare än trött. Klart att det kan bero på att massor har lagrats och behöver jobbas med när jag väl är på plats. Men ska det vara så här tungt att bara göra sitt jobb?

Nog gnällt.

Det är morgon, jag fick sms mycket sent igår som väckte mig så litet sömnstörning har det varit, bara jag får upp farten så ska det väl bli bra med denna dag också. I morgon ska jag både till frissa och skönhetssalong, tills dess ska jag väl orka!

En kompis som går på samma gym som jag har sagt upp sitt medlemskap. Något som jag också funderat på. Min kompis gör det kanske inte av de skäl jag har i tankarna (jag hinner aldrig dit med mina tider), hon vill testa ett annat utbud.

Jag vet inte hur jag ska göra.

460 outnyttjade kronor i månaden blir en hel del till slut.