Vi kan nog säga att jag inte åker mot dagens möte med öppen och positiv inställning. Det vi ska ägna oss åt i dag borde ha gjorts för ett år sedan. Utvärderingar och reflektioner som görs allt för långt efteråt-vilket värde har de?

Men.

Jag infinner mig. Antagligen skärper jag mig, man har väl något slags uppfostran och disciplin. Vad vet jag, kanske blir det riktigt bra, man kan ju inte påstå att jag har för höga förväntningar inte!