Jag vaknade mitt i natten alldeles genomsvettig och trodde att det var första klimakterietecknet from Hell. Jag fipplade på termostaten och lyckades nog sänka temperaturen till fördel för något slags luftkonditionerins/ventilationsaggregat som fört liv hela natten. Jag är inte lättstörd, men det här var för mycket.

Vid frukosten hörde jag unga killar vid bordet bredvid beklaga sig över sina varma rum. Jag tror inte de drabbats av klimakteriet. Antagligen inte jag heller.