Något har triggat eländet
Något har fått mig helt ur spår och innan jag blir på det klara med vad det är lär jag inte komma till rätta med det heller. Jag tänker inte berätta vad jag gjorde med det som är på bilden, men kanske kan ni gissa och det är ett illavarslande tecken. Det har gått två år sedan jag betedde mig så här och när jag tog tag i sömn och började säga nej så började jag sakteliga hitta rätt. Jag vet ju vad jag behöver, men det är något utöver det vanliga som har triggat hur jag mår och hur jag beter mig.
Litet navelskådning eller långpromenader skulle behövas.
Långpromenader är bra, men ibland kan det funka lika bra att springa från eländet och piska skiten ur sig själv bokstavligt talat. Jag har faktiskt övergått från att tänka "jag måste äta något" till att tänka "jag måste springa" när livet känns jobbigt. Fast nu är jag sjuk och får inte springa, så då tröstar jag mig med några kanelbullar. Hoppas de är slut snart och jag aldrig köpa hembakade kanelbullar igen! De är som värsta drogen för mig.
Kram, Pernilla be
Jobbigt men du kan vända det. Det är jag säker på. Pepp peppa!