Eller ska jag skylla på Mållgan?


Mellan kl 16-17.30 ska jag vare sig besöka konditorier och godishyllor i matbutiker!

I måndags hörde jag mig själv säga när vi skulle vänta på dottern på ett kondis:

-Jag tar en Budapestbakelse!

Då hade jag ätit en kanelbulle på förmiddagen och hade goda skäl att misstänka att det skulle kunna komma att bli fler på kvällen (vilket det också blev).

Igår orsakade en olycka på E4:an stora förseningar i södergående Stockholmstrafik så maken bad mig köpa dricka och godis till honom medan jag väntade på att han skulle plocka upp mig på jobbet.

-Och vad gör jag???

Köper läsk och choklad till mig själv också!

Om jag tänker tillbaka på boken Hjärnkoll på vikten så skulle jag mycket väl kunna anklaga min smarta hjärna för detta! På väg till kondiset och godishyllan i matbutiken har hjärnan instruerat bukspottskörteln att börja producera insulin, hjärnan vet ju mycket väl vilken belöning den brukar få i dessa miljöer. Med andra ord går jag som på autopilot!

Om det nu var hjärnan eller Mållgan eller någon annan, så får jag bara se till att undvika dessa platser vid tidpunkter då motståndskraften är låg, för det här går ju inte!