Det gäller att vara om sig och kring sig

Jag sitter på flygbussen till Skavsta. Inte för att jag ska ut och resa utan för att det var enda sättet att komma till hemtrakterna i rimlig tid. Tåget visade sig vara minst 75 min försenat. Det blir taxi hem från Skavsta men det blir litet kortare sträcka än från staden. Och så slapp jag väntan. Jaja, litet trött blir jag ju.

Peppappen

Jag prenumererar på Olof Röhlanders nyhetsbrev även om jag sällan kommer till skott med att läsa dem. Pernilla berättade att hon har hans Peppapp, så jag tog och laddade ner den. Jag har lyssnat på dessa 2-4 minuter långa peppningar och även om jag tycker att de är litet smålarviga i sin ton (plingplongmusik i bakgrunden och så en främmande röst som talar om att man har gjort något bra), så gillar jag dem. De får mig att räta på ryggen och känna mig bra och vara nöjd med det jag gör.

Till en sådan peppningssnutt somnade jag igår kväll.

Det gick bra

Dagens insats gick bra även om jag själv ser mig som minst sagt ringrostig. Kanske är det bara prestationsprinsessan som vill ha sitt? Vi fick dillkött till lunch idag, en positiv överraskning men "middagen" på Kalmar flygplats var ingen höjdare; en macka på Mamma Scans köttbullar var det bästa alternativet. Nu sitter jag på tåget och funderar på taxi hem från stationen, den här hemresan tar nog annars aldrig slut.

Vaknade av mig själv

Kanske är det trafiken som börjat rulla utanför hotellet som väckte mig eller så har jag sovit klart, en timmes sovmorgon jämfört med hemma är riktigt skönt. Jag ska gå igenom min presentation en gång till och sen får det vara. Mina kollegor säger att det blir som det blir om sina, men litet mer vill jag nog leverera. Men sådant kan man alltid påverka med kroppsspråk och mimik osv. Flyg hem ikväll, jag hoppas på att hinna med näst sista tåget hem från Stockholm så att jag inte kommer hem så förtvivlat sent. Det blir en tidig dag i vanlig ordning imorgon som också blir har aktivitet på kvällen, så att det blir sen hemkomst då också. Ja, det var ju det där med att ta en ledig dag...

Äntligen i säng

Sjöfartshotellet i Oskarshamn är trevligt och mysigt och har tack och lov element som går att skruva ner. Varma hotellrum är då inget jag gillar precis. En trevlig resa hit hade vi och middag på en pizzeria (inte bra alls) och sedan häng på hotellet. Om jag är nöjd med något så är det att jag tackade nej till sista glaset vin. Hur trevligt sällskap jag nu än hade.

Stormar det?

Jag försöker bli på det klara med var man har utfärdat stormvarning, jag ska ju flyga i eftermiddag och hem i morgon, men vad jag får fram ur SMHIs sida finns inga varningar för Kalmar län. Tur att jag har sällskap om det skulle bli inställda flyg, vilket det nu visst inte ska bli.

En bra första advent


Morgonen gick åt till hushållsarbete och litet adventpyssel, eftermiddagen till besök på apotek och ICA. Jag vägde mig i morse, bara för att, och noterade 83.1 kg. Inte bra, men lägre än sist jag vägde mig och dessutom är det dags för mens igen (vilket jag borde ha anat i fredags då suget from Hell satte in).

Från apoteket hämtade jag tetracykliner som jag ska ta under ett halvår för att få bukt på rosacean (små utslag jag har i ansiktet). Dessa tabletter ska tas 1 timme före mat eller 2 timmar efter, det kommer innebära att allt ätande måste planeras och inte mig emot. Nu torde det bli slut på onödigt småätande.

Jag har packat väskan inför mån-tis tjänsteresa, jag börjar få rutin på detta fullt ut, motståndet har jag på något vis accepterat. Eller så har jag bra plagg i garderoben för tillfället och behöver inte fundera så förtvivlat.

Ute har det mest blåst och stormat idag. Inne har vi haft det mest mysigt med tända ljus, adventstjärnor och ljusstakar och provsmakning av Blossas årgångsglögg. Glöggen har kaffesmak men jag tyckte nog att den mest påminde om varm katrinplommonjuice.

Vaken!

Litet onödigt att vakna före 6 en söndagmorgon och inte kunna somna om, men det är som det är med det. Jag är nöjd med mig själv och mina tankar från igår kväll. Till min förvåning fick jag så mycket inspiration frånnya numret av Må Bra-tidningenn. Jag köper den sällan och när jag gör det blir det mest en snabb genombläddring. Nu var det flera artiklar som verkligen hittade hem, framför allt den om Cissi Elwin och "prestationsprinsessor", jag fick en del insikter, skrämmande sådana. Cissi Elwin berättade om hur hon "inte varit snäll mot sig själv" under många år och som sedan orsakade en svår utbrändhet, allt hade ju varit så roligt. Visst har jag hört dessa berättelser tidigare men just igår kväll tog det skruv.

Jag skulle bara ha mascara




Men så kunde jag inte motstå nytt lipgloss och nagellack i riktigt julrött. Röd är nu inte helt min färg men nu är det ju säsong och jag kände att jag behövde något nytt och annat än min standardfärg mörk cerise.

Jag måste ut!

Ett par timmars jobb och jag är långt ifrån klar, men nu måste jag ut. Solen skiner, himlen är blå och det blåser en hel del, men vad gör väl det, det ska visst regna i morgon.

Kaffe i sängen

Maken brygger kaffe och jag, jag bara väntar i sängen. Som vanligt. Att stämma av allt med varandra gör vi tidigt på morgnarna oavsett om det är vardag eller helg. Vi har ju vår pendlingstid till det också men det blir mer jobbprat då. Härligt med lördagmorgon!

Nu är det rart

Nu får det bara vara fredag, det räcker gott så. Middagen är avklarad, barnen är hemma, katten likaså.

"Tyvärr" har maken köpt en låda skumtomtar. Det mesta i godisväg kan jag motstå, men skumtomtar...... De är livsfarliga!

På väg

Jag sitter på tåget som snart är framme. Hungrig trots långlunch, inte med kompisen som ställde in för att hon inte mådde bra, men med en av mina nya kollegor, hon som började samma dag som jag. Vi hade så mycket att prata om, privata saker mest, så jag la knappt märke till vad jag åt. Jag åt i alla fall inte upp hela portionen så kanske är jag hungrig därför. Hemma blir det tacos ikväll och maken är hemma och fixar. Jag funderar på om jag bara ska koppla bort jobbet helt ikväll och göra det jag behöver i morgon, eller om jag ska beta av en del ikväll och ha en del gjort tills i morgon. Vi får se hur det känns senare. Annars har jag haft en bra dag, möte med chefen och en mindre kontakt med en journalist som accepterade mina kommentarer och ändringar. Få se om det blir någon återkoppling på det jag säger från något håll. Snart framme!

Skönt med fredag

Jag hade vissa förhoppningar om att inte åka in till jobbet idag, men så bokade chefen om ett möte tills idag. Inte mycket att göra. Dessutom har jag lunchdejt med en kompis och hon behöver en del moraliskt och praktiskt stöd just nu och det är viktigt. Vi ska nog också diskutera vår planerade weekend i London i februari. Det blir skönt med helg även om hemmet är rena bombnedslaget och behöver röjas och jag har tisdagens presentation att göra klar. Som tur är har jag den röda tråden och take home message klar och jag har fått bra foton att använda.

Har någon testat Skyr?


Den isländska yoghurten Skyr lär vara god har jag hört och med låg fetthalt och hög proteinhalt. Men något som också är högt är mängden socker, vilket är synd. Men, jag har inte testat den.

-Någon annan som provat Skyr?

Thanksgiving

Helgdag men vi har ingen kalkon. Jag har en burk puread pumpa men en pumpkin pie tar tid att göra. Inget firande för oss med andra ord.

På't igen

Ny dag och det är Same procedure as every year, eller Day, i alla fall.

Jag tycker att mitt jobb är så roligt, utvecklande och spännande, men det finns stunder när en fundering kring hur jag ska orka smyger sig in. Kanske blir det lättare när jag är helt varm i kläderna, men helt övertygad om det är jag inte. Jag ser ju hur överväldigade en del av de gamla rävarna är stundtals. Det jag har så svårt för är att släppa jobbet när jag väl har slutat för dagen. Med något slags autopilot kollar jag mailen på mobilen flera gånger per kväll och jag tänker på jobb hela tiden. Är det inte vad jag har att göra, så är det vad jag ska ha på mig.

Så kan det vara.

Kaffet är uppdrucket, duschen väntar.

Skönt

Hemma och färdigstökad i köket. Jag är hur trött som helst.

Idag har jag ätit

Frukost: naturell youghurt med All Bran
Förmiddagsfika: en halv ostmacka och kaffe
Lunch: Mellanmålskeso, 1 äg, 1 mandarin
Eftermiddag: 1/2 kopp kaffe
Middag: Makaroner och falukorv

Middagen var sen, jag var trött och hungrig, maken fortsatt på vift och det blev snabb, tjafsmat i alldeles för stor mängd. Antagligen hade något vettigt mellanmål under eftermiddagen gett större chans att laga något bättre till middag.

Ändrade planer

Jag skulle ha åkt på besök till en gammal arbetsplats idag, men så ändrades planerna. Min kontaktperson fick ett förvånande meddelande från högre ort att det inte var lämpligt. Vi har våra aningar om vad eller vem ligger bakom detta, inget som har med mig personligen att göra, men kanske en föreställd rädsla för min nya roll. Jag börjar inse att jag kommer att få vara med om mycket, mycket mer än jag kunnat föreställa mig, men som jag kommer att behöva finna mig i och hitta ett sätt att förhålla mig till.

Därför har jag en perfekt, öppen dag att jobba vidare på min presentation inför nästa vecka. Det blir tåget till jobbet, maken är på vift. Min gallblåsa gav sig till känna sent igår kväll, kanske blev det för mycket ägg igår, men som tur är verkar Ipren räcka för att ta udden av det hela. Det är inte värre än så.

Fem timmar på fiket

Personalen på fiket började nog fundera hur länge jag hade för avsikt att vara parkerad vid fönsterbordet innan mitt lunchsällskap kom. Tre timmar hann jag arbete (te och scones blev det då). När min kompis dök upp köpte vi lunch men på grund av allt vårt pratande har jag inte den minsta aning om hur maten jag åt smakade. Jag vet att jag beställde en paj med bland annat haricot verts, men det blev bara alltför mycket prat.

På Vårdcentralen fick jag tabletter utskrivna för rosacean, långvarig behandling tills solen återvänder. Jag hoppas att det blir bra så och att jag slipper både utslag och krämer och behandling sen.

Jobba på fiket

Jag har läkartid på eftermiddagen och därför kommer jag att sitta och jobba på ett av fiken i vår lilla stad. Ja, jag ska inte bara jobba, jag ska ju träffa en kompis för lunch också.

Att sitta på fik och jobba har ju sina risker, men jag hoppas att gröten jag redan ätit håller mig på banan fram till lunch. Kaffe och te borde räcka. Förutsatt att det inte ser för fjuttigt ut om jag sedan sitter där i flera timmar....

Vi får se.

Ett förslag från gymmet

Jag mailade mitt gym och frågade efter min bindningstid och om jag har möjlighet att frysa medlemskapet. Litet lätt beklagar jag mig över min brist på tid.

Jag fick svar idag på både bindningstid och medlemskapsfrysning. Och så får jag förslag på tid med en av PT:na för att se över min situation och se om en nystart är möjlig.

Självklart vet jag att de vill behålla mig som medlem (jag betalar ju en hel del varje månad) men faktiskt så kändes tanken på en nystartssession väldigt lockande. Jag skulle ju inte önska så mycket mer....

Gröten och jag

Här sitter jag och är morgonfilosofisk.

Eller morgonologisk.

Jag tänkte att det är med havregrynsgröt som att ha klänning på sig; man slipper välja och ta så många beslut.

Kanske är jag bara litet måndagsmorgontrög.

-Hoppas ni får en bra vecka!

Breaking Dawn

Dottern ställde upp och gick på bio med mig och såg Breaking Dawn en andra gång. Det var mycket romantik och osexig sex och seghet under första halvan, men sen tog historien litet mer fart. Overkligt men det visste jag ju på förhand. Det var en helt OK film. Återigen blev det bara en flaska vatten till bion, det kändes bra.

På väg hem handlade vi mat, middagen fixades och ännu ett par maskiner tvätt har klarats av. Veckan som kommer kommer jag att sova hemma varje natt. Jag jobbar hemifrån delar av tisdagen och kanske hinner jag med en promenad. På onsdag ska jag på dagsutflykt till Västerås, kanske hinner jag med en rask promenad på eftermiddagen. Det gäller ju att planera i god tid, även sin egen träning, men jag har inte varit så bra på det. Igår blev det ett par timmars räfsande av löv i trädgården och det känns i ryggens muskler.

Ett par timmar borta!

Jag börjar nu fått rätsida på ett jobbuppdrag och för att få tankarna ur huvudet satte jag mig vid datorn för att sätta tankarna på pränt. Och så försvann ett par timmar.

Men en liten baktanke har jag med detta ändå. Jag ska jobba hemifrån på tisdag för jag har läkartid på eftermiddagen och då ska jag passa på att äta lunch med en kompis jag inte sett på ett bra tag. Vi kan göra det till en långlunch nu.

Även den som inte söker kan finna

Min nya vinterkappa


Vi körde äldsta sonen till Norrköping i morse, han skulle vara med på sin gamla gymnasieskolas Öppet Hus. Sonen och hans kompis som går på samma program på Hälsouniversitetet i Linköping var ombedda att delta och berätta om sina år på gymnasieskolan och sedan vara "praktexempel" på vart man kan ta vägen efteråt...

Nåväl. Maken och jag spankulerade runt stan utan andra mål än att fika på favoritstället. In och ut ur några butiker och så gick vi in på Naturkompaniet. Där fanns så mycket häftiga saker, smarta väskor, kompakta saker av alla de slag att ha med på expeditioner (eller när man vill), bra matlådor med kylklamp inbyggd i locket, rubusta och rejäla skor och kängor. Me like!

Men så ser jag en vinterkappa.

Jag provar den.

Jag köper den.

Sällan har väl kappköp gått så smärtfritt. Svart, ren i linjerna, varm, funktionsduglig och lätt och tunn kvinnlig kappa från Arc'teryx. Jag har i många år tittat på varma kappor men stört mig på att de oftast är så fyrkantiga och puffiga, funkar inte alls för den som är kort och "kurvig". Nu kan vintern och kylan gärna få komma!

Skönt med fredag

Kanske borde jag tagit ledigt idag men jag har några lösa trådar som jag skulle vilja få klart med på jobbet. Jag och dottern möter nog upp på eftermiddagen och shoppar och myser litet. Männen i familjen ska på konsert ikväll, så då tycker jag att vi kan roa oss litet extra också. Skönt med fredag tycker jag.

Jag kan inte låta bli


...att visa bild på den suveräna lunchmackan jag åt idag. Riven pepparrot till var något nytt men så gott!


Hemma - om ett par timmar

Det är skönt att sitta på tåget ensam. Eller nästan ensam, en kollega sitter i sätet framför men förväntar sig inget prat. I morse konstaterade jag (hur snobbigt det än må låta) att ju oftare man bor på hotell, desto mindre äter man från frukostbuffen. Det är inte lika lockande, konstigt nog. Till lunch åt jag en räkmacka och den har jag stått mig mer än väl på. Hemma är jag om ett par timmar, jag har tåg och bussbyte framför mig så det gäller att inte somna.

Äntligen...

...så är jag i säng.

Dagen har varit mycket bra, men den har varit lång. Lång och intensiv. Jag är så glad över min nya kollega M som bara får mig att skratta. Klok och kompetent så det är rent makalöst men riktigt....galen stundvis. Och sådant gillar jag.

Nu ska jag bara sänka ner mig under täcket och sova. Det känns att jag behöver det.

PS. Kvällens middag var god men kanske inte den mest hälsosamma; kantarellrisotto och crème brulée. Å andra sidan har jag inte tagit något montergodis eller fikabröd på hela dagen.

Usch!

Jag drömde att jag speglade mig naken, bakifrån och ser att jag fått en mans rygg med håriga fläckar.

-Gissa om jag var glad när jag vaknade!

Nu frukost och sedan promenad till mötesplatsen.

I sängen på rummet




Suveräna föreläsningar på eftermiddagen och får ni chansen att lyssna på Göran Aldén-ta den! Så mycket bra som han hade och säga och så rolig, det var länge sedan jag skrattade så.

Mingel på kvällskvisten och jag överdoserade inte alls av den spanska buffén och inte heller av ostarna efterpå. Jag hoppade chokladen och kaffet, men det blev litet vin. Vi gick raskt tillbaka till hotellet och det tog ungefär 20 minuter. Vi, från jobbet, träffades i baren och gick igenom dagen och annat smått & gott och det blev ett glas vin. När jag kom upp på rummet så insåg jag att jag var litet småsugen men till min stora glädje fanns inget ätbart på rummet. Jag tog ett glas vatten.

Så på det stora hela känner jag mig nöjd med dagen.

Vilken förmiddag!

Lampan i hörnet ser jag fram mot att se tänd ikväll


Jag trodde jag skulle ha en lugn tågresa och hinna förbereda mig och jobba litet. Direkt jag stiger på ser jag en av mina äldsta vänner komma mot mig. Det blev Bistron och prat i flera timmar.

En av mina nuvarande kollegor kommer förbi och vi växlade några ord, han skulle på ett annat möte.

En ung kvinna går förbi med munnen fylld av något, jag fattar ingenting förrän hon börjar slita i personaltoans dörr. Det slutade med att hon kräktes vid dörren mellan vagnarna. Bistron var juste och jag kunde ta en vattenflaska och pyssla om henne litet.

När vi återvänder till vagnen ser jag min fd kollega (som jag tampades med i våras), jag växlade några ord med honom.

Väl på plats möttes jag upp av mina nya kollegor, vi åkte till universitetet och där... Jag var ju bara med som ett extra par händer mer eller mindre, jag fick stå och argumentera och bli manglad på frågor som jag inte har järnkoll på än. Som tur är har jag nyligen "lärt mig" att vända denna typ av argument och personer och bjuda in dem och deras åsikter till vidare engagemang. Kanske blir det bra, kanske blir det inte bra, men de övriga deltagarna var visst rätt vana vid denna personens övningar. Jag och min kollega vi bara skrattade till slut när det var över.

Nu är jag incheckad på hotellet och ska strax hasta vidare mot nästa evenemang.


Buss, X2000 och taxi

På väg med bussen nu. Mörkt ute, upplyst på bussen och jag skulle tro de flesta vill slumra en stund till, men den tanken har inte slagit de som sitter bakom mig och pratar. Även om jag inte kan länka via mobilen, så skulle jag vilja rekommendera Miniendies inlägg om rädslan för att misslyckas. Den gav mig en hel del att tänka på.

Hotellgym


Jag upptäckte precis att hotellet jag ska bo på i Göteborg har gym.

Jag har packat gympaskorna men nu får jag fundera på att klämma ner träningskläder. Sannolikheten för att jag ger mig ut på morgonpromenad i mörker är sisådär trolig, frågan är då hur sannolikt att jag ger mig upp på hotellets gym. Hotellet är fullbelagt och ett löpband i gymet lär inte förslå så långt. Det brukar vara si och så med antalet maskiner på hotellgym, även om jag varit på hotell där man utrustat rummen med vikter och gummiband.

Kanske lika bra jag planerar för promenad ändå?

Jag behöver lägga ner en tjocktröja i väskan bara.

Hungrig på bussen

Nästan hemma och jag är så hungrig. Jag åt en god rostbiffsallad med bulgur till lunch men så glömde jag helt bort att äta något på eftermiddagen. Vi får frukt på jobbet och det fylls på regelbundet, men inte hade jag en tanke på det. Hemma finns rester från helgen, förhoppningsvis hittar jag något som inte är alltför onyttigt. Jag behöver packa innan jag lägger mig, nu blir det Göteborg i tre dagar; universitetet, mässan och möte. Stor eller liten väska är frågan?

Förevigad av kameran

En riktigt trevlig photo shoot (visst är det det de kallart på America's Next Top Model?) hade jag i förmiddags. Hon, proffsfotografen, tyckte jag hade bra blick och att det inte var lönt att ta allvarliga bilder på mig.

Jag verkade inte vara den allvarliga sorten, sa hon.

Skönt att höra tycker jag. Seriös är jag, men inte allvarlig.

Inte sexigt direkt


Men jag sover så gott med yllestrumporna på!

Fluffstrumpor är också OK men inget går upp mot dessa sexiga doningar.

Nu, full fart mot veckan!

Jag ålade mig, fnissande...

Jag beställde inte bara festklänningen med änglaärmarna från Kappahls webbshop, jag beställde också "underklänningen" på bilden.

Jag vet nu inte vad underklänning är för andra men för mig är det en fritt fallande klänning i tunt material som man har under, för att klädesplaggen ovanpå ska falla snyggare.

Det här är en "Figure Shaper".

Jag fick åla och vicka och dra och åla mera innan underklänningen kom på.

Och då satt den.

Som ett ålaskinn.

Jag fnissade gott, tänkte att den säkert fyller sin funktion men innan jag bestämmer mig fullt ut behöver jag kontrollera hur den ser ut med kläder över. Kanske shapear den. Förhoppningsvis faller inte plaggen man har ovanpå enligt varenda valk och kurva som underkläningen.

Tacksamheter


Idag är jag så tacksam för att jag faktiskt kom iväg ut på grusvägarna. Jag tänkte bra under promenaden och påminde mig själv om att det är lika bra att ta itu med det som gnager i huvudet. Oftast tar det ingen längre tid att klara av sådana energitjuvar, inte heller är de så komplicerade bara man tar itu med dem.

Jag är också tacksam och nöjd med att jag plockade ihop krattor, vattenslangar, cyklar och fick in dem i garaget. Nu kan snön få komma om den vill.

Jag är, konstigt nog, tacksam för att jag tog mod till mig och steg upp på vågen; lika bra att face the truth. Jag är bekväm, bekväm till förbannelse och godkänner alla undanflykter som kommer i min väg. Tragiskt.

Det gör skillnad


Jag drog på mig kängorna och gav mig ut på min standardrunda. Under rundan benade jag upp dels en presentation jag ska göra, dels mitt svar på surmailet från i fredags. Mailet har jag nu svarat på, mycket ödmjukt och diplomatiskt, och hoppas innerligt på att det blir till något positivt av det hela.

Det är bara att konstatera; man tänker så bra när man rör på sig!

Jag är hungrig nu och även om huset fortsatt är tyst (och jag har inget frukostsällskap) så tar jag nog och dukar fram. Kanske vaknar de andra av kaffedoften?

Rundan: 5.42 km
Tid: 56 min
Kcal: 297

Söndagsvägning...


Ja.

Det finns inte mycket att säga.

Jo, kanske kan jag eller någon annan säga; Vad var det jag sa!

Peptalk!

Jag gick igenom mailen i ett konto jag inte använder så ofta men där jag tar emot Olof Röhlanders Veckans Peptalk. Jag har inte haft tid att läsa dessa men tog nu och läste dem som låg där, oöppnade. Plötsligt kändes det bara så bra! Jag har så stort inflytande själv över alla situationer som uppstår i mitt liv. Bara jag själv väljer hur jag hanterar det som händer, bara jag väljer om människor får göra mig förbannad eller känna mig granskad. De som anser sig behöva klanka på andra, förminska andra, de är rädda att de andra ska få vingar och flyga högt, långt och förbi!

Jag tror jag ska ta och läsa dessa Veckans Peptalk på måndagarna då de kommer!

Inbillat nödläge


Plötsligt fick jag för mig att jag behöver det här läppstiftet till fotosessionen på måndag. Ingenstans i vår lilla stad säljs Dior. Det är till att göra det svårt för sig.

För övrigt insåg jag att jag har ett starkt behov av att bli godkänd av alla i vissa sammanhang. Det är antagligen därför jag har så svårt att tacka nej när någon bjuder mig på "onödor" eller vill ha med mig på mindre genomtänkta matorgier. Eller att jag får småpanik vid blotta tanken på att tidningen med intervjun går ut till över 100 000 personer. Men så är det kanske som maken sa; man överdriver tanken på hur många som faktiskt läser allt som skrivs. Och än sen då om jag inte passar alla? Det har jag aldrig haft ambitionen att göra tidigare så varför bry sig nu?

Ikväll blir det samma upplägg som förra lördagen; Så mycket bättre och Downton Abbey.

Nu är det tomt!



Tomt på löv i trädet utanför vår husknut!

Sovmorgon, frukost i lugn och ro och nu ska jag läsa morgontidningen. Jag har paket med denna klänning att hämta på den lokala blomsterbutiken och jag har fortfarande tulpanlökar att plantera. Veckan som kommer är jag bortrest i tre dagar så jag behöver se till att representativa kläder är rena och strukna och redo för packning.

För övrigt tycker jag att ni kan ta och kika in på Jeannettes blogg Projekt: Vikt, make till klokt resonemang med sig själv får man leta efter!

Äntligen fredag-igen!


Jag fick artikeln för genomläsning när jag satt (på golvet igen) på tåget och till min överraskning var den riktigt bra! Inte så lång, med några saker som behöver korrigeras, men riktigt trevlig i tonen. Jag blev glad och hoppas att min mentor inte tycker alltför mycket annorlunda, jag skickade artikeln för genomläsning.

Något som sedan gjorde mig urförbannad däremot var ett riktigt spydigt och arrogant mail. Jag har hunnit att vidtala en person för att utföra ett uppdrag med mig. Och nu verkar det som att för att jag "hann före" förväntar sig en fd kollega/nästanvän, numera "samarbetspartner" att jag ska redovisa alla aspekter av hur jag har för avsikt att genomföra uppdraget, påpekar att jag orsakat att h*n slösat sin tid genom att jag vidtalade personen och inte informerade (något som jag inte har något krav på att göra) och antyder snudd på att jag kanske inte har kompetens för uppdraget och kanske skulle vilja styra det i någon annan riktning än den helt givna som ingen ifrågasätter.

-Vad är det med människor?

Till saken kan tilläggas att denna person initialt var intresserad av min förra tjänst, men det blev inte så. Sedan dess har jag upplevt en synnerligen dryg ton i den mesta av kommunikationen, mot mig och mot den som efterträdde mig.

Men, med mig skiter man i det blå skåpet en gång. Denna person har förlorat ett trogen beundrare och förespråkare.

Fy tusan!

Jag som inbillat mig att jag vill bli politiker!

Just nu är jag överlycklig att jag inte behöver tampas med journalister i någon större uträckning. Att passa på vartenda ord ja sa fick min tunga att växa sig jättestor!

Vad väckte mig?

Någonstans runt 4 började jag vakna, helt i onödan. Och när jag väl började vakna började jag fundera på samma sak som jag funderade på när jag somnade; dagens intervju.

-Vad ska jag svara på det ena och vad ska jag svara på det andra?

Jaja, det blir nog bra med det, men det är alltid en rädsla att bli felciterad.

Inte ett salladsblad till lunch


Dagens lunch skulle ju bli "något lätt att förtära" och det var det, men inte fullt så fjuttigt som ett salladsblad som Jeanette skojade om som förslag. Vi fick räksallad med halvråa potatistärningar (jag funderade på om detta möjligen kunde vara detsamma som Raw Food...) och duktigt med grönsaker, fräscht och gott.

Dagen var mycket bra med mycket information om stick- och skärskadedirektivet som ska vara implementerat maj 2013. Sverige har hyfsat bra lagar och föreskrifter när det gäller skydd för "hälsoarbetare" i samband med injektioner, provtagning, operationer, men med det nya direktivet ställs det ökade krav på stickskyddade produkter. Det är tyvärr så att utrustningen för denna typ av moment inte helt skyddar den som hanterar dem. Många sticker sig. Jag har gjort det. Och nu vill man arbeta än mer förebyggande.

Så, nästa gång ni går på provtagning eller något annat moment inom sjuk- och hälsovård där kanyler och annat vasst används, ta då och fråga om medarbetarna har tillgång till stickskyddade produkter!

Jag spinner...

Jag har sovit i min egen säng och jag har ätit havregrynsgröt till frukost.

Vad mer kan man begära för att må gott?

Inte mycket.

Idag blir det endagarskonferens och lunchen ska vara "Något lätt att förtära". Undrar vad det är?

Så det kan bli

Jag satt i telefonmöte i ett par timmar och det var ett bra möte även om den punkt som tog längsta tiden är motsatsen. Snudd på eländans eländig. Hursomhelst, telefonmöten är som jag tidigare nämnt inte min favoritmötesform, de går oftast ut på att man ska hålla tyst för att inte riskera att alla pratar i munnen på varandra. Och för någon som jag som kan vara extremt spontan, kan dessa möten vara rent plågsamma. Jag måste sitta och vrålhålla i mig.

Så, jag hade massor som jag behövde ventilera med maken (som känner till situationen) på vägen hem, men vad händer? Maken har någon med sig i bilen som ska till vår lilla stad. Inget som helst fel i det, men nu behövde ju jag prata! Efter att jag hållit i mig så länge!

-Hur tror ni det gick?

Vem har småsurat hela kvällen och varför har jag det?

Inte en av mina bästa nätter

Dagens frukost, äggröran och den halva tråkmackan jag åt fick inte plats på bilden


Jag vaknade mitt i natten alldeles genomsvettig och trodde att det var första klimakterietecknet from Hell. Jag fipplade på termostaten och lyckades nog sänka temperaturen till fördel för något slags luftkonditionerins/ventilationsaggregat som fört liv hela natten. Jag är inte lättstörd, men det här var för mycket.

Vid frukosten hörde jag unga killar vid bordet bredvid beklaga sig över sina varma rum. Jag tror inte de drabbats av klimakteriet. Antagligen inte jag heller.

Dagens tack

Där nere serveras morgondagens frukost


Jag är synnerligen tacksam att eftermiddagens möte blev riktigt lyckad och att jag nog tightat till deltagarna som "vapendragare och bundsförvanter". De var mycket nöjda som det verkade.

Jag är tacksam för att jag trots en halväten torr och trist lunchmacka inte åt mer än en tunn skiva av eftermiddagens vetelängd.

Jag är också tacksam för att jag sett till att dricka massor med vatten, före och efter middagens glas vin (middagen som för övrigt blev en specialpastarätt och en liten pannacotta).

Nu ska jag sova i ännu en skön hotellsäng och har morgonpromenad i city på schemat före frukost. Jag tror det kan bidra till en bra arbetsdag.

Möte-middag-hotell

Nu är dagens arbete avslutat, nu fortsätter representationen och nätverkandet på litet mer privat nivå. Kan vara nog så viktigt.

Hotellfrukost...igen...


Från frukostbuffén plockade jag detta:

2 serveringsskedar äggröra
1 grov brödskiva med smör, ost och gurka
1 tallrik naturell yoghurt med 2 msk SpecialK, hallon, mandlar, solrosfrön och några russin
1 smoothieshot
2 koppar kaffe

Jag tycker väl knappast att jag frossade.

Eller?

Någon kallart sport...


Låt vara att det var jättetrevligt och roligt (och jag fick mina plötsliga och högst tillfälliga framgångar), men inte tusan kallar jag boule för sport. Ja, för mig innebär sport att där sker någon form av pulsökning och det tycker jag då rakt inte det var tal om. Jo, bekväma skor var inte till linedance utan inomhusboule.

Middagens varmrätt bestod av lammracks, när jag hade dissekerat klart hade jag fått i mig kanske fem tuggor. Det känns både bortskämt och löjligt men lamm....Njaaa, inte riktigt min grej...

På rummet var jag redan 21.30 och nu ser jag fram mot att sova. Det är inte helt välisolerat men det verkar som att grannarna är tysta nu, liksom deras TV-apparater.

Självinsikt?

Badrummet på rummet
Har inget med inlägget att göra

Alltså.

Det här med självinsikt och att veta när man vet och inte vet, eller att inse när man är bra på något eller helst borde låta bli... Det är ganska makalöst att man slänger ur sig saker och ting med den största självklarhet utan minsta frågetecken kring om man har koll eller inte. Jag känner mig alldeles förstummad, speciellt som jag inser att detta är något jag kan, men inte har i dagsfärskt minne. Och då slänger jag inte ur mig något.

Brrr...

Jag är väl onödigt kryptisk men jag ville ju bara få ut mig litet frustration.

Nytt ställe


Tvådagars utbildning fast jag behöver avvika halvvägs genom dag två, jag har lyckats dubbelboka mig. Gympaskor, tjocktröja och jeans är packade, kanske hinner jag med en morgonpromenad i morgon? Annars är vi instruerade att ta med oss bekväma skor, vi vet inte om det innebär tipspromenad, boule eller som jag då hoppas; Linedance!

Nu; mot Stockholm och Cityterminalen!

Det här med att mysa

Dottern bakade bullar, jag instruerade bara


Hur är det egentligen detta med att mysa? Är det bara en ursäkt för att inte göra något? Att vara en soffpotatis?

Inte vet jag, men jag säger sällan att jag myser.

Men om saningen ska fram så sitter jag i soffan en del....

Vita veckor

Vecka 44 skulle vara en vit vecka avseende vin, godis, choklad och kakor. Jag har klarat av det "så där". Jag har avstått helt från vin, godis och choklad. Sedan blir det litet värre avseende kakor... Jag har inte rört småkakorna på jobbet. I måndags åt jag en mini-biskvi och det var väl OK. Men så i onsdags, när vi var ut och höstlovsfikade med familjen så åt jag en helt ogod Halloweenbakelse.... Igår kväll tog jag en bit köpekladdkaka, utan grädde.

Så jag får väl godkänt med kommentar om förbättring för veckan.

Veckan som kommer har jag två middagar, måndag och tisdag. Om det blir så att jag tycker att tillfället blir bättre av vin, så tar jag ett glas, framför allt tisdag då jag håller i representationen.

Något annat som jag ska föra över i kategorin "minska/avstå" är Wordfeud (alfapet på mobilen). Det tar alldeles för mycket tid. Jag fortsätter med barnen och min kollega och skippar alla Random Opponents. Dessutom är jag rätt trött på Facebook....

Jag behöver också ta en allvarlig titt på mitt soffsittande; soffsitteri är inte nödvändigtvis detsamma som återhämtning. Därför ska jag idag se om jag kan inspirera dottern till att lära sig baka bullar, jag tror hon skulle må bra av att lära sig att knåda en vetedeg (min favoritterapiform).

Lugnt hela dagen


Det var inte mycket som stod på dagens lista, bara middag, ljuständning på kyrkogården och TV-soffan, och "allt" det klarade vi av. Jag är idag tacksam för att jag fortsatt min vita vecka, att jag har avstått att breda mig en tunnbrödsmacka och att jag har plockat fram en del användbara plagg att användas nästa vecka på jobbet.

Jag har läst tidningen Lantliv och känner som vanligt en enorm längtan efter att ordna och dona inför advent och jul, men så brukar ju oftast insikten om verkligheten och tidsbristen infinna sig. Kanske om jag skrev en lista med ett fåtal önskesaker jag ville göra, man behöver ju inte göra allt?

Undrar om det är så här?


På ett sätt är jag extremt passiv just nu, eller ur denna bloggs perspektiv är jag extremt passiv eftersom jag i den har som målsättning att skriva om träning, bra kost och viktnedgång. Men (efter en för mig lång sovmorgon) så har jag låtit tankarna flyga och fara och jag har fått en och annan insikt.

Jag har ett nytt jobb sedan 15 augusti. Ett jobb som är ett stort karriärsteg och som kräver en hel del. Jag vet att man räknar med en lång introduktion för det är mycket man behöver lära och få erfarenhet av. Självklart stressar detta mig (på ett positivt sätt, men ändå) och självklart utmanar det mig. Tävlingsmänniskan i mig. Stor del av min energi går åt till jobbet, medvetet och omedvetet. Jag omvärldsbevakar hela tiden för att se vilka forskningsresultat, vilka trender, vilka idéer påverkar mig, eller rättare sagt den organisation jag jobbar för. Och detta är kul, men som sagt; krävande.

Resten av min energi verkar gå åt till återhämtning och till att "ha koll" på familjen. Barnen är ju stora, snudd på vuxna, men jag vill ändå närvara, på enkla, vardagliga sätt. Min återhämtning skulle för all del kunna få vara motion och träning, men just nu är det avsaknad av krav och måsten som är det som gäller.

Slutklämmen blir; om jag ändå kom till skott med att springa, den mest tidseffektiva träningen och om än aldrig så kort, så skulle jag uppnå ännu bättre resultat. På alla fronter.

Dagens nöjdhet



Idag är jag nöjd med den långa frukosten som dottern och jag åt tillsammans, dessa tillfällen får man ta till vara.

Jag är nöjd med att jag håller fast vid min vita vecka och har avstått rött vin i kväll, en kväll som är stillsam och lugn.

Jag är nöjd med att ha tidningen Lantliv att läsa, den inspirerar på alla fronter; mat, inredning, kläder, trädgård.


Jag kunde inte motstå


Jag var bara tvungen att lägga mig ner i lövhögarna på väg till brevlådan och morgontidningen!

Visst fanns en viss risk att det låg halvtuggade sorkar efter katten bland löven, men den risken tog jag! Jag blev så glad av detta! Kanske skulle man göra det varje dag...? Som ett slags mindfullness-övning?

Idag är jag nöjd med...



Jag är nöjd med att jag på bion igår bara drack en flaska smaksatt mineralvatten, inget annat. Och det var inte det minsta svårt.

Jag är också riktigt nöjd med att jag motstod impulsen att ta av de framställda småkakorna när vi satt och mysfikade i liten grupp på jobbet idag.

Jag är slutligen väldigt nöjd med att jag var litet tjatig och påstridig idag och fick konstaterat att ett utskick till över 6000 personer inte hade gått ut som det skulle, en flik i excelarket hade inte uppmärksammats. Jag som litet lätt menat att några kollegor varit slarviga med sin posthantering då de sagt att de inte fått försändelsen... Vem hade kunnat tro att utskicket inte gått iväg till alla!

Dagens hiss

Jag vill hissa klänningen som outfit en arbetsdag då man är trött. Snygga strumpbyxor och stövlar och så något krafs i halsen och man är riktigt representativ. För trött är jag idag efter en sen föreställning av den nya Tintin-filmen i 3D. Se den!

Jag undkom med blotta förskräckelsen!

Jag fick litet bråttom att komma iväg till min ögonbrynsfärgning. Efter snabbdusch rusade jag upp till sovrummet och drog på mig jeansen som låg högst upp på byrån.

Jag krängde på mig dem och tänkte "Hmmm....".

Sen när jag stod och slet i dragkedjan tänkte jag "Men va' f-n....".

OK. Det var inte dotterns jeans jag försökte få på mig, men ett par som jag köpte i somras, som var litet tighta redan då och som jag glömt bort att använda. Jag hittade på dem i söndags och la fram dem och idag kunde jag, som sagt, konstatera att 3-4 kg känns i allra högsta grad när det gäller jeans...!

Jag blev mycket glad att jag inte hade gått upp så mycket att jeansen krympt över natten.

Mina ögonbryn har tid


Klockan 11 har jag tid för ögonbrynsplock och färgning. Egentligen är det inte så mycket att plocka, det handlar mest om att få färg på dem så att de över huvudtaget syns. Det är skönt att slippa det sminkningsmomentet (säger hon som är litet smålat på området).

Dagens tack

Jag är tacksam för att jag (oftast) har så god sömn.

Jag är tacksam för de barn vi har och att vi faktiskt fick dem (maken var väl inte så nöjd att det "nappade" på första försöket alla tre gångerna).

Jag är tacksam för att kunna ta ledig dag imorgon, förhoppningsvis fastnar jag inte i något jobbrelaterat. Fast jag har tid för ögonbrynsplock och färg kl 11.00, så där har jag ett bra break.

Hungern följer inte klockan

Det var bara att inse att hungern inte alls har fattat detta med vintertid! Redan vid 10-30-tiden började det att kurra, vid 11 kom kollegan och beklagade sig över hungern och 11.30 gav vi upp och gick ut och åt. Ja, för inte hade vi någon mat med oss heller. Trevlig lunch på Hurtigs med väldigt god persiljejärp och samtalsämnen apropå gårdagens "Barn till varje pris".

Fikandet glömde jag bort på eftermiddagen och väl hemma blev det Quesadillas, kanske inte nyttigast i världen men det var snabbt gjort och överstökat. Nu känns det ungefär som igår så här dags; jag skulle nog kunna somna när som helst.

Ny dag, ny kamp

Kalla korvar åt jag i drömmen precis innan jag vaknade. Litet egendomlig sak att drömma om.

Annars har jag sovit som klubbad, jag vet inte om tidsomställningen eller mörkret på kvällarna bidrar. Idag tror jag mig inte ha några möten, utan ska väl kunna beta av en del från min "lista". Hoppas jag.

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!