Bortglömt

En av mina starkaste motivationer till att röra på mig, äta vettigt och kontrollera vikten, var (och är!) att jag ska leve i gott skick så länge som möjligt för att kunna vara av nytta för våra barn så länge som möjligt. Detta var vad jag tänkte ofta när jag tillryggalade kilometer efter kilometer på grusvägarna här hemmavid.
 
Faktum, att jag vill göra det, har inte förändrats, men att göra något det som krävs, är så ignorerat och obefintligt att det är rent patetiskt.
 
Sista semesterveckan- dags för uppstart för nygamla vanor?