Självklart började vi gårdagkvällen med bubbeldricka på balkongen. Och inte bara bubbeldricka utan också hemmalagade crostinis med goda röror. Efter ett par glas bubbel och klädbyte åkte vi till Ulla Winbladh på Djurgår'n var jag aldrig varit tidigare. Kvällen var så underbart ljum och skön att det inte var tal om annat än att sitta ute. "Klientelet" på restaurangen var av ganska blandat slag, men jag tror att många är mer eller mindre stammisar och för all del också turister.

Till förrätt åt jag en kantarelltoast som smakade...kantareller! Så goda och perfekt stekta, jag njöt av varje tugga och struntade i risken att mitt innandöme skulle kunna komma att ha åsikter om svampen.

Min varmrätt var en bit perfekt, vit torsk med löjrom och Smögenräkor (hela fyra stycken...) och annat som knorrade till den. Mycket god men inte lika bra som förrätten.

Varm körsbärskompott med vaniljglass och en liten kaka delade H och jag på och körsbärskompotten var så mycket godare än jag kunnat förvänta mig.

Bästaste H och jag var så glada och ganska så suddiga i konturerna efter middagen. Eller snarare var det väl vinet som bidrog till det. Vi är inte systrar, något som många har trott om oss i alla tider. Kanske är det med kompisar som med hundar och deras hussar och mattar, man börjar likna varandra? Man kan inte så noga veta.

Sedan gick vi så sakteliga längs med Strandvägen och konstaterade att det inte är många städer som slår Stockholm i skönhet.

Vi passerade min "namne" som låg där och guppade så fint invid kajkanten.

Jag tyckte nog att även jag guppade ganska duktigt efter kvällens intag, men det är smällar man får ta.

Sedan blev det några glas rosé på det och prat tills klockan alldelesförsent, så morgonens huvudvärk-den var allt självförvållad.