Josefine frågade om jag alltid pendlar till jobbet efter gårdagens inlägg och svaret på det är ja.

Både jag och min man bilpendlar mot Stockholm, jag ca nio mil och han ett par mil till, enkel resa. Jag jobbar för all del oftast bara fyra dagar i veckan och har mycket stor frihet. Jag kan bland annat jobba hemifrån när jag tycker att det passar, men i ärlighetens namn är det inte helt lätt. Mitt jobb är toppen och resandet i sig är OK om trafiken fungerar (oavsett om jag åker bil eller tåg/buss), men det är vad som sker med mig, mina föresatser och mitt sinnestillstånd under själva resan som ibland förvånar.

Jag blir inte bara omedvetet stressad av att sitta i bilen på E4:an alt tåget som man aldrig vet om det håller tiden, under resans gång förlorar jag alla föresatser när det gäller träning på kvällen efter att middagen är avklarad. Under lång tid konstaterade jag bara detta, att det var som en naturlag med ett glas vin och soffsittning varje kväll som konsekvens, jag tyckte mig inte orka mer. Jag tyckte inte jag kunde begära mer av mig själv och trots allt så mådde jag bra och sov gott.

Men.

Jag blev bara tjockare och tjockare.

Till slut så fick jag tag på en "livlina" förra påsken, en utmaning på en blogg, "utmana dig själv vad du vill". Jag utmanade mig själv till 30-45 min promenad 1-3 ggr/v. Sakta, sakta gick förändringen men någonstans under de där första två månadernas promenader insåg jag den stresspåverkan jag faktiskt har i mitt liv. Jag började säga nej till saker och ting; nej till extrauppdrag på jobbet, nej till vinet, nej till det konstanta soffsittandet. Det var sommarhalvår och det blev enkelt att gå ut på grusvägarna med stavarna ganska sent på kvällen.

Och sakta, sakta tillsammans med ökad motion, mindre snabba kolhydrater och minskad stress och mer sömn, började kilona försvinna.

Därför är jag numera alltid på min vakt mot stress, jag skickar mig själv i säng senast kl 22 på vardagar, jag prioriterar stresshanteringspassen på gymet. Även om jag mår bra och alltid har gjort det, så tror jag att jag är stressallergiker!