Jag stavade mig runt


När jag började snegla på dotterns chipspåse var det bara dags att dra på skorna, greppa stavarna och ge mig iväg ut. Litet disigt men lagom tempererat var det och jag tänkte så många bra tankar och fann svar på både det ena och det andra. Jag antar att det är väl dessa inre konversationer med fenomenala svar som jag saknar mest när jag går med maken. Det blir som ganska ohövligt att bara prata med sig själv inombords när man har sällskap.



Väl hemma igen hade chipspåsen förlorat sin lockelse och jag serverade mig keso, frusna bär och litet hackade nötter och solrosfrön. Kanske tar jag mig ett glas vin ikväll, kanske inte, men dagen blev hyfsat OK så här långt.

Dagens:

Stavgång: 5.42 km

Tid: 57 min 10 sek (jag pratade med grannens nyfödda föl och tittade litet på alla blommor vid dikesrenarna)

Kcal: 296
Postat av: Pernilla Be

Håller med! Man tänker så bra när man promenerar. Vet inte om det funkar lika bra när man springer, för jag springer nästan aldrig ensam. Duktigt att skippa chipsen och gå en runda istället :)



kram//pernilla be

2011-06-10, 21:37:34 - URL: http://pernillasviktresa.wordpress.com/
Postat av: Anna

Härligt med promenix.

Själv kommit ifrån träning och promenader sen igår. Men nya tag efter allt kalasande :)

Och keso och frukt är så gott.

kram

2011-06-10, 23:01:38 - URL: http://viktkampen2011.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: