Det är skönt att sitta på tåget ensam. Eller nästan ensam, en kollega sitter i sätet framför men förväntar sig inget prat. I morse konstaterade jag (hur snobbigt det än må låta) att ju oftare man bor på hotell, desto mindre äter man från frukostbuffen. Det är inte lika lockande, konstigt nog. Till lunch åt jag en räkmacka och den har jag stått mig mer än väl på. Hemma är jag om ett par timmar, jag har tåg och bussbyte framför mig så det gäller att inte somna.