När jag stod i skafferiet och hällde upp ostkrokar i en liten skål påmindes jag om den känslomässiga ätaren jag är. Jag har i helgen fått mindre saker bekräftade, mindre saker som i en helhet blir tråkiga. Egentligen påverkar eller förändrar inte detta något eftersom jag vetat och formulerat det för mig många gånger tidigare, men det blev ett par glas vin och litet choklad och litet ostkrokar som sagt igår kväll. Å andra sidan har jag aldrig haft minsta intresse av att dra på mig någon offerkofta, så jag skakar av mig detta och går vidare.

Idag är det nog läge för promenad till jobbet från Gamla Stans tunnelbanestation. Enligt min väderapp kommer det att regna idag, så paraplyet är framtaget.