Det blev en 40 minuters runda före lunch, hur härligt som helst mitt på dagen!

Rundan blev nu inte riktigt så rask som jag hade föredragit (min kondis är långt ifrån usel!) för Vilda Kollegan hade bjudit med ännu en kollega som är stor och inte orkar raskt några längre sträckor och Vilda Kollegan själv dras med sviter från lunginflammation. Men någonstans behöver man börja och sedan cementera sina rutiner. Måndagar har vi som mötesdag för alla i huset och då kan vi räkna med att vi kan göra detta nästan varje måndag. Dessutom tycker jag att jag kan bjuda på litet långsammare tempo om det betyder att någon annan också kommer till skott som kanske inte hade gjort det annars.

Annars blir kvällens utmaning att stå emot chokladbollarna som den chokladsugna dottern är i full färd med att tillverka i köket.