Här inne ekar tystnaden som det verkar.

Trots att jag tog en 25 minuters rask lunchpromenad med Vilda kollegan, så kändes det inte som att jag hade något av vikt att rapportera i bloggen. Jag är mest bara på jobbet och däremellan trött. Eller trött är jag kanske inte bara, men utan den energin jag normalt har. Jag har inte bara mitt jobb att hantera, under bra lång tid så har jag haft att bekymra mig över mitt gamla jobb genom min kompis/kollega som efterträdde mig. Inte bara bekymra utan då och då har jag också fått göra en insats. Rätt galet egentligen. Inte undra på att jag är trött.