Det var inte kul, men det gick!



Rastlös och varm och med magknip gav jag mig ut med stavarna. Det är en himlans tur att jag inga möter på dessa rundor och att husen kommer sällan för gasbubblorna i tarmarna var inte nådiga vare sig inuti mig eller utanför. Sakta gick det idag också, jag får skylla på knipen, hela 15 minuter längre tog standardrundan med pålägg på utvägen.

Nu har jag väntat ut knipen i soffan.

Kanske var det den nya müslin, kanske var det kantarellerna igår även om det känns alldeles för länge sedan.

PS. Vägde mig i morse fast jag tänkt att det är bara en gång i veckan som gäller, 87.9 kg måste vara vätskeförlust av något slag och inget annat.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: