Hur har vi det med styrfarten?
Jag kan erkänna att det inte är så mycket bevänt min styrfart gällande hälsobloggandet och inte bara bloggandet utan att faktiskt leva som jag egentligen vill. Som så många konstaterat; när det börjar bli tyst på en viktblogg så är det oftast inget gott tecken.
I början av året var det många nyårslöften och nysatsningar som man skulle leva upp till, nu har det gått tre månader och det verkar som att många tappat motivation och energi. Jag håller koll på min vikt, den står mer eller mindre still där jag lämnade av, men jag är inte i mål ännu. Jag vill ta nya tag. Snart. Just nu är jag alldeles för distraherad av något annat som pågår.
Det som får mig att fundera är om jag läser in min egen inställning hos andra eller om hälso- och viktsatsning går i cykler (tremånadersintervaller eller något sådant) eller om vi faktiskt påverkar varandra mer än vi tror? Om vi läser motiverande och inspirerande inlägg så ger vi oss själva ut i spåret eller om vi läser att någon sitter i soffan och myser med vin och choklad, så gör vi samma sak? Egentligen tror jag inte att det är så, men jag kan ju inte låta bli att fundera.
Det är en himla tur att jag har Vårruset framför mig och inte bara för mig själv, utan som lagkapten. Jag bryr mig inte om jag skulle komma sist i laget över mållinjen, men med litet stil vill jag allt göra det. Så det får bli en runda idag, "synd" att maken inte har springskorna hemma, jag får springa i egen takt.
Visst går det väl lite i vågor med vikt och träning. Jag håller igång med träningen och är tacksam för det. Hoppas rundan gick bra idag, själv har jag varit ute på promenad i två timmar. Det är härligt nu när termometern kämpar sig uppåt.
Visst är det så att när det är tyst eller att ingen invägning gjorts indikerar ett plusresultat. Är lika själv i tankesättet men strävar efter att alltid visa vare sig det är plus eller minus. Är igång med mina promenader men inte tillbaka i träningen än. Jag som var 2-3 gånger i veckan förut.
Lite nyfiken över vad du har på gång?
Imponerad över er alla som kommer ut på löprundor. Vilken takt den än går i.Bra jobbat!
Oavsett vad som påverkar oss, och hur det påverkar, så bör man väl erkänna att det inte alltid går att ligga på topp. Själv har jag haft ett par veckor med mindre träning än tidigare. Hoppas på att jag lyckas ändra på det snart. :-)
Hoppas du har haft en fin helg!
Jag tycker att det är tråkigt när det tystnar, trots att de inte går bra. Det går ju upp och ner hela tiden - för alla. En gammal VV-devis är så här:
"När det går dåligt behöver du gruppen, när det går bra behöver gruppen dig." Och viktbloggar funkar lika bra som en VV-grupp. Därför ska man inte sluta blogga när det går dåligt, tycker jag.
mvh//pernilla be
Ja, tystnad är lika med viktuppgång i mitt fall :( Personligen tror jag att jag går ut för hårt och är för hård mot mig själv och därför orkar jag inte hålla ut.
Men ditt inlägg gav mig en tankeställare och nu tänker jag ta tag i vikminskandet igen.
Kram!